Stoets dräktighet och fölets första dygn

Senast ändrad: 20 januari 2025

Har du ett dräktigt sto eller har du precis blivit med föl? Då finns det saker du som hästägare bör vara uppmärksam på.

Kom ihåg att föl föds utan antikroppar och ett utvecklat immunförsvar. De första timmarna och ett tidigt intag av råmjölk är livsviktigt. Om fölet avviker från ett normalt beteende ska veterinär kontaktas direkt. På SLU Universitetsdjursjukhuset kan du alltid kontakta vår Ambulatoriska avdelning, som är tillgängliga varje dag, dygnet runt. 

Fakta – normal dräktighet, förlossning och fölets första dygn

Dräktigheten

  • Normal dräktighetslängd: 340 dagar +/- 20 dagar.
  • 1 månad innan fölning: juvret växer.
  • 2 veckor innan fölning: juvret fyller på med mjölk.
  • Dagarna innan fölning: eventuell oro hos sto, lätta tecken på kolik, bäckenbanden slappnar av.
  • 1-2 dagar innan fölning: eventuella vaxproppar på spenarna.

Förlossningen

  • Öppningsstadiet: i slutet brister fosterhinnorna. Detta tar mellan 30 minuter till 4 timmar.
  • Utdrivningsfasen: fölet föds, tar mellan 20-30 minuter. 
  • Efterbördsfasen: inom 3 timmar ska efterbörden släppt.

Fölets första dygn – normala beteenden

  • Bröstläge: inom 2-3 minuter.
  • Sugreflex: inom 30 minuter.
  • Stående: inom 60 min (Mer än 2 timmar från förlossning till stående anses onormalt).
  • Dia: inom 2 timmar (Mer än 4 timmar från förlossning till att börja dia anses onormalt).
  • ”Lek” kan ske vid 2 timmar. Fölet kan ofta galoppera efter 6-7 timmar.
  • Slemhinnor i mun, ögon, vagina ska vara fuktiga och rosa: bleka slemhinnor kan ses första minuten efter förlossning, men ska snabbt bli rosa.
  • Hingstföl urinerar normalt inom 6 timmar, stoföl inom 11 timmar.
  • Tarmbäcket (mekonium) bör passera de första 12-24 timmarna.

Flytningar och/eller svullet juver

Flytningar och/eller ett svullet juver i sen dräktighet är en viktig varningssignal. Ibland sker detta även tillsammans med mjölkläckage. Detta kan vara en indikation på en inflammation i livmoderkakan, så kallad placentit.

Enbart ett svullet juver med mjölkläckage kan också tala för tvillingar och ökad risk för abort. Placentit bedöms ligga bakom cirka 40 % av fallen av sen abort hos sto. Oftast orsakas inflammationen av en bakterieinfektion och drabbar främst äldre ston eller tunna ston som har en mer sluttande lutning på vagina. Risken för en placentit kan minskas redan när stoet har konstaterats dräktig, genom att en del av vagina sys ihop vid en så kallad caslick operation. Tidigt insatt behandling med antibiotika och antiinflammatorisk medicin kan hindra abort. Därför är det mycket viktigt att kontakta veterinär om du ser tecken på placentit.

Kolik

Tecken på kolik under de sista tre dräktighetsmånaderna kan vara ett tecken på livmoderomvridning. Här är det mycket viktigt med en snabb diagnos så att livmodern kan lägerättas innan den har blivit allt för påverkad. Graden av omvridning och hur tidigt i dräktigheten omvridningen har skett påverkar hur stor chans fölet har att klara sig. Det vanligaste sättet att lägerätta livmodern är genom ett flanksnitt, där stoet förblir stående och ges lugnande utan att behöva sövas i allmän narkos.

Kraftigt ökat bukomfång

Om ett dräktigt sto plötsligt blir mycket bukigare kan hon ha drabbats av så kallad hydroallantois. Lyckligtvis är detta ett mycket ovanligt tillstånd där det bildats en onormalt stor mängd vätska i fosterhinnorna. Om förlossningen sker obevakat hos ett sto med hydroallantois finns risk att hon drabbas av cirkulatorisk chock, då all vätska försvinner snabbt. Istället bör fostervattnet avlägsnas kontrollerat innan detta sker. Tillståndet är tyvärr starkt förknippat med medfödda defekter hos fölet, som oftast inte klarar sig.

Svullnad/ödem under buken

I sen dräktighet får många dräktiga ston en viss vätskeansamling under buken strax framför juvret, så kallat ödem. Om denna svullnad är kraftig och stoet samtidigt visar tecken på smärta, kan hon ha drabbats av en bukmuskelruptur.

Med en ultraljudsundersökning kan veterinären konstatera om man även kan se tarm i området, det vill säga tecken på ett bukbråck. Stoet ska hållas i stillhet, och få smärtlindrande medicin. Tyvärr rekommenderar man inte att ett sto som drabbats av en bukmuskelruptur ska betäckas igen.

För tidig placentaavgång

Om man vid förlossningens början ser en röd sammetslik struktur istället för den blåvit skimrande fostersäcken har placentan (livmoderkakan) lossnat för tidigt. Detta riskerar syrebrist hos fölet och man måste agera snabbt. Den röda fosterhinnan måste skäras eller klippas upp för att ha en chans att rädda fölet. Fölet är som regel i behov av intensivvård, oavsett snabbt agerande, på grund av syrebristen.

Det för tidigt födda fölet

Vad är för tidigt?

Definitionen säger mindre än 320 dagar räkas som för tidigt, men det förekommer stora individvariationer i dräktighetslängd. De sista 5 dagarna innan naturlig förlossning sker den slutliga mognaden av fölet. Ett för tidigt fött föl har kort silkeslen päls, böjliga öron, röd tunga, buktande panna.

Risker med att fölet föds för tidigt

Det finns många risker med att vara för tidigt född, vilket oftast beror på att fölets organ inte hunnit mogna. Exempelvis ses ofta en omogen värmereglering och en omogen mag-/tarmkanal gör att fölet inte alltid kan klara av mjölken, med gasbildning, diarré och/eller kolik som följd.  Dessutom kan omogna lungor leda till bristfällig syresättning. Ofullständigt förbenade hasleder och framknän (carpus) samt slappa leder riskerar att ge fölet felaktiga benställningar och i värsta fall bestående ledförändringar.

Fölsjuka (sepsis)

En betydande riskfaktor för fölsjuka är en låg antikroppshalt i blodet. Fölet föds utan antikroppar och är helt beroende av tidigt intag av tillräcklig mängd råmjölk. Dessutom utsätts fölet efter födseln för mängder av bakterier i dess närmiljö. Möjliga ”inkörsportar” för bakterier är mag-och tarmkanalen, naveln och luftvägarna. Sannolikt är mag-och tarmkanalen viktigast då de specialiserade cellerna i tarmen som gör att fölet kan ta upp antikroppar dessvärre även tillåter ett upptag av bakterier. 

Du ska agera om fölet:

  • är lugnare än normalt
  • diar mer sällan – kom ihåg att kontrollera stoets juver.
  • ligger ned mer 
  • har feber eller undertemp
  • har mörk munslemhinnan
  • känns kall om öron och ben
  • har diarré
  • har svullna leder/hälta

Mekoniumförstoppning

Det så kallade tarmbecket (mekonium) brukar normalt passera under de första 24 timmarna efter födelsen (ofta inom 9-12 timmar). Då råmjölken har en laxerande effekt kan mekoniumförstoppning betyda att fölet har fått i sig för liten mängd. Därmed har fölet en ökad risk för att utveckla fölsjuka.

Vid förstoppning ses kolik, som kan vara allt ifrån lindrig till kraftig. Fölet flaggar med svansen och krystar med en krökt rygg. Man kan själv ge ett lavemang (till exempel microlax), men vid upprepade behandlingar finns risk för tarmirritation och sämre möjligheter för mer effektiva lavemang. På hästavdelningen används oftast ett så kallat acetylcysteinlavemang, vilket generellt är mycket effektivt. Ofta sitter tarmbecket fast långt bak, men ibland finns stora mängder även längre fram i tarmen. Då kan en röntgenundersökning eller ultraljudsundersökning av buken behöva göras. De flesta mekoniumförstoppningar går att lösa utan operation.

Brusten urinblåsa

Den vanligaste orsaken till en brusten urinblåsa är sannolikt en traumatisk skada under förlossningen, men oftast ses inga tecken på fölet de första 24 till 48 timmarna efter födseln.

Efteråt blir fölet slöare, diar sämre och bukomfånget ökar. Olika grader av kolik kan ses. Fölet ställer sig för att kissa men det kommer inget eller endast lite urin. Föl som har en brusten urinblåsa kan likna föl med mekoniumförstoppning, men fölet står oftare med sänkt rygg. Diagnosen ställs med hjälp av en ultraljudsundersökning av buken och blodprover tas som visar typiska förskjutningar i blodets saltnivåer. För detta tillstånd krävs en operation, men först måste fölet stabiliseras. Detta görs med dropp och eventuellt tömning av urin från buken. Brusten urinblåsa är vanligare hos hingstföl.

Fakta:

Föl föds utan antikroppar och ett utvecklat immunförsvar. De första timmarna och ett tidigt intag av råmjölk är livsviktigt!

Kontakta veterinär omgående om fölet avviker från ett normalt beteende. 

Vid akuta ärenden, kontakta vår Ambulatoriska avdelning

Telefonnummer: 018-67 29 90 


Kontaktinformation

Hästavdelningen

Telefonnummer: 018-67 29 50

E-post: hast@slu.se

Öppettider: Alla dagar, dygnet runt.