MRT

Senast ändrad: 07 december 2022
Två personer vid dataskärm framför MRT utrustning. Foto.

MRT står för magnetisk resonanstomografi. Bilddiagnostiska kliniken har tillgång till två typer av MRT-utrustningar. 

Den ena typen används för diagnostik av låga hältor på häst och är en öppen lågteslamagnet från Hallmarq veterinary image som gör det möjligt att undersöka hästar utan att söva dem. Smådjur däremot undersöks i den helt nya toppmoderna MRT-kamera som togs i bruk i samband med flytten till VHC och det nya djursjukhuset. Det innebär att vi har möjlighet att köra patienter dagtid alla vardagar vilket är en stor förbättring jämfört med tidigare då vi åkte in till Akademiska sjukhuset varannan fredag för att få undersökningarna gjorda.

Begreppet hög- respektive lågtesla anger hur starkt magnetfältet i MRT:n är. Ju starkare (högre) magnetfält kameran kan alstra desto bättre bildkvalitet och desto kortare undersökningstid. Storleken på området som kan undersökas under en sekvens i en högtesla-magnet är dessutom större än en lågtesla vilket bidrar till att undersökningen tar kortare tid

Vid en MRT-undersökning i en högtesla-magnet utsätts patienten för ett pulserande magnetfält som är 10 000-30 000 gånger starkare än jordens magnetfält. I lågtesla-magneten är magnetfältet endast en bråkdel så starkt. Atomkärnorna i kroppen pekar normalt i olika riktningar, men när man påverkas av det starka magnetfältet i MRT:n, kommer de att ligga riktade parallellt med varandra. Atomkärnorna roteras på detta sätt ur sin naturliga position. När man knuffar till atomkärnorna med radiovågor ändrar de riktning men återgår snabbt till sin plats i magnetfältet och avger då radiovågor tillbaka. MRT-scannern registrerar dessa radiovågor, som sedan i en dator omvandlas till bilder på en skärm. Dessa bilder är baserade på placeringen och styrkan hos radiovågorna.

Som bekant består kroppen till största delen av vatten. Vatten innehåller väteatomer, och därför används ofta just väteatomerna i MRT:n. Genom denna teknik kan man skapa bilder av nästan alla kroppens organ. Vävnad som är fattig på väteatomer, det vill säga som har lågt vatteninnehåll, som exempelvis skelettet, visar sig som mörk, medan vävnad som är rik på väteatomer, som fett, visar sig som ljus på MRT-bilderna.

MRT kan i jämförelse med andra bildtekniker skapa bra bilder av kroppsdelar som ligger omgärdade av ben. Därför är tekniken särskilt lämpad till att göra hjärna och ryggmärg synlig.

MRT kan ge mycket detaljerade bilder och är den bästa tekniken för att påvisa diskbråck och för att få en god uppfattning om dess utbredning och påverkan på omgivande strukturer.

Metoden är också användbar vid undersökning av kroppens mjukdelar (lever, mjälte, tarmar och så vidare) och leder.

Skillnaden mellan MRT och DT (datortomografi) är att MRT visar förändringar av kroppens kemiska uppbyggnad, dvs. skapar bilder med information om mjukvävnadens sammansättning medan DT främst visar bilder på organens täthet (densitet).

MRT ger en bättre kontrastskillnad mellan normal och onormal vävnad än DT. Därför är det möjligt att avslöja detaljer med MRT som skulle ha förbigåtts vid DT (datortomografi).

En MRT-undersökning företas oftast polikliniskt, det vill säga att man går hem efter undersökningen. Vid undersökningen skall patienten vara helt stilla för att inte störa uppsamlingen av data. På grund av detta ges alltid lugnande medel till patienten.

Undersökningen är smärtfri och känns inte obehaglig. Det hörs ett tickande ljud från maskinen när den arbetar.

Vid MRT befinner man sig i ett mycket kraftigt magnetfält. Därför är det viktigt att berätta om djuret har metalldelar i kroppen såsom höftprotes, skruvar i skelettet, kirurgiska häftklammer (så kallade clips), pacemaker el. dyl. När hästars hovar undersöks tas alltid skorna av.

MRT anses inte vara förbunden med någon form av fara eller biverkningar. Eftersom man inte använder joniserande strålning (röntgenstrålning) kan undersökningen upprepas flera gånger utan problem.

Fakta:

Universitetsdjursjukhuset är det enda djursjukhuset i Sverige som har europeiska specialister i bilddiagnostik i sitt dagliga arbete med samtliga djurslag. Vi har många internationella kontakter och ofta utländska veterinärer som besöker eller arbetar hos oss. Våra sköterskor/röntgentekniker är specialiserade och arbetar enbart med bilddiagnostik.


Kontaktinformation

Bilddiagnostiska kliniken har öppet vardagar kl. 8.00-16.20.

Tel: 018-67 21 97, telefontid 9.30 - 12.15.
E-post: bilddiagnostik@slu.se              

Leveransadress:
Bilddiagnostiska kliniken, UDS
Box 7040
750 07 Uppsala