Sommarplågor

Algförgiftning

Djur som dricker vatten ur sjöar och vattendrag som innehåller höga halter av toxiner från blågröna alger (cyanobakterier) riskerar att bli sjuka. Den vattenmängd som krävs för svår påverkan varierar kraftigt beroende på vilka blågröna alger som blommar och hur mycket toxin som producerats för tillfället.

Hundar som badar ofta och länge och som dessutom gärna dricker av vattnet löper särskilt stor risk. Låt därför inte din hund bada eller dricka vatten där det finns algblomning.

Symptom: Kräkningar, fradga, diarré, ostadig gång, klåda och irriterade ögon kan komma inom några timmar till ett halvt dygn. I allvarliga fall kan förlamningar, kramper, lågt blodtryck, lever- och njurskador, lungpåverkan och blödningar från mage och tarm tillstöta. Förlamningar och kramper kommer ofta snabbt, medan de övriga symtomen kan dröja något dygn. Dödsfall bland djur förekommer.

Det är viktigt att hunden får veterinärvård skyndsamt, om den visar symtom på förgiftning. Ge djuret rent vatten, men inte någon mat.

Frågor och svar om huggormsbett

Så här års är det inte bara solen som tittar fram, utan även huggormarna. Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren om huggormsbett.

Min hund har blivit huggormsbiten – vad ska jag göra?

Håll hunden i strikt stillhet och uppsök veterinär omedelbart efter ett ormbett!

Varför ska hunden vara stilla efter den blivit ormbiten – den mår ju bra just nu?

Efter ett ormbett kan det dröja olika lång tid innan giftet når blodomloppet. Om hunden rör på sig kan detta påskynda upptaget av gift till blodbanorna. Håll därför den ormbitna hunden i stillhet, lämna ormbettet ifred (inget bandage, kyla, sugande eller liknande) och uppsök snarast veterinär.

Katter kan i många fall klara ormbett något bättre än hundar men ett veterinärbesök rekommenderas ändå eftersom även katter blir allvarligt påverkade efter ormbett.

Både hundar och katter kan få mycket ont av ormbett och behöver då få smärtstillande medicin hos veterinär. Vanliga veterinära smärtstillande läkemedel på recept är inte lämpliga att ge i samband med ormbett.

Jag har hört att ormbett inte behöver vara så farligt?

Ja, om du har tur kanske ditt djur bara har fått ett så kallat torrbett, d. v. s ett försvarsbett utan någon insprutning av ormgift. Om inget ormgift har sprutats kan just din hund klara sig undan med blotta förskräckelsen. Men om en förgiftning skett kan situationen snabbt bli allvarlig, och utan veterinärvård kan din hund i värsta fall dö av ett ormbett. Tidigt insatt behandling av ett ormbett är avgörande.

Ska jag ge kortison till min ormbitna hund?

Kortison har ingen effekt på de vävnadsskador som ormgiftet orsakar Tidigare gavs kortison för att minska svullnad, delvis eftersom det antogs att svullnaden berodde på en allergisk reaktion. Idag vet vi att huggormens gift bryter ned vävnaden intill bettstället, så att blod och vävnadsvätska läcker ut i området som sedan sväller upp.

Min hund har blivit inskriven på Universitetsdjursjukhuset p. g. a ormbett – vad händer nu?

Våra veterinärer och djursjukskötare övervakar noga hur förgiftningen utvecklar sig, och sätter in rätt behandling utifrån hur allvarlig förgiftningen bedöms vara. De flesta får smärtlindring och intravenöst dropp, eftersom god cirkulation är viktig för att förebygga till exempel akut njurskada. Antibiotika används inte rutinmässigt. Huggormens gift påverkar blodets förmåga att koagulera och kan även orsaka sönderfall av de röda blodkropparna. Vid en allvarlig förgiftning kan det därför behövas motgift eller blodprodukter såsom plasma eller röda blodkroppar.

Det är viktigt att hålla hunden i strikt vila tills du får klartecken av din veterinär att stegvis återgå till normal motionering. I de allra flesta fall blir hunden helt återställd.

Getingstick

De flesta hundar och katter klarar ett geting- eller bistick bra. Stickstället kan bli ömt, svullet och klia men allvarligare symptom är ovanliga. Enstaka individer kan dock drabbas av en allergisk reaktion och om den blir kraftig behöver veterinär uppsökas. Detsamma gäller stick i mun eller svalg eller om ditt djur är sjukt och redan har ett nedsatt allmäntillstånd.

Det här kan du göra om din katt eller hund fått ett geting-eller bistick:

• Ta bort gadden om den sitter kvar, men kläm inte på den eftersom mer gift då kan avges. Försök istället skrapa bort gadden försiktigt med ett trubbigt föremål, t.ex. ett plastkort.
• Rengör sticket med desinficerande medel, såsom klorhexidin anpassat för hud eller alsolsprit. Försök att hindra djuret från att slicka på sticket.
• För att dämpa ömhet och svullnad, håll gärna en kylklamp eller isbit inlindad i en handduk där sticket är. Lägg aldrig en kylklamp eller is direkt mot huden.
• Håll djuret under uppsikt, för att se att inte en allergisk reaktion uppstår. Var extra uppmärksam på hur djuret mår om det fått fler stick, eller blivit stucken tidigare. Då ökar risken för en kraftigare reaktion.

Kontakta veterinär akut om:

• Djuret är kraftigt påverkat, har andningssvårigheter, kräks, får svårt att gå eller blir kraftigt svullen över hela kroppen.
• En kraftigare allergisk reaktion utvecklas. Symptom på detta är t.ex. nedsatt allmäntillstånd, kräkningar, andningsbesvär och kraftig svullnad – ibland över hela kroppen.

Kontakta även veterinär om:

• Du vet att din hund eller katt har en överkänslighet mot stick.
• Sticket sitter i svalget, munnen eller nosen, då det finns risk för svullnad som gör det svårt för djuret att andas, dricka och svälja.
• Det är en kattunge eller valp som fått flera stick, eller om djuret är sjukt och har ett nedsatt allmäntillstånd.

Om du är osäker på om hunden eller katten blivit insektsstucken eller huggormsbiten. Om du inte sett vad som hänt kan det vara svårt att veta om en svullnad beror på huggormsbett eller insektstick. Det är då viktigt att kontakta veterinär, eftersom huggormsbett vanligen är farligare för djuret.