Kontaktinformation
Smådjursavdelningen
Telefonnummer: 018-67 26 80
E-post: smadjur@uds.slu.se
Öppettider: Aktuella öppettider för akutbesök och tidsbokning
För våra unga djur är varje situation de stöter på ny. I detta skede i livet har vi som djurägare en viktig roll, och stora möjligheter, att lära dem att vardagliga företeelser inte behöver vara farliga. Det gör samvaron enklare hemma och underlättar veterinärbesök. Det är mycket som en ung individ ska lära sig och det kan vara svårt att veta vad som är viktigt.
Vänj ditt djur tidigt, gärna som valp eller kattunge, vid att du klappar över hela kroppen inklusive ben och svans när ni myser. Det gör beröringen naturlig. Ett annat sätt att få in träningen i vardagen är att passa på att lyfta tassarna efter promenader för att öva på att torka dem. Var uppmärksam på om ditt djur ogillar beröring av vissa områden, om ditt djur vänder sig bort, drar åt sig tassen igen eller morrar så är träningen för svår. Respektera detta genom att gå tillbaka till att klappa på ett område som ditt djur gillar. Träna sedan på att få röra dessa områden gradvis med mycket belöning vid ett separat tillfälle.
Signaler på stress och oro för hund och katt kan vara:
All hanteringsträning ska ske på djurets villkor och medföra belöning (godis, lek och/eller kel) och uppmuntran när djuret gör rätt. Det beteende vi belönar kommer då att bli mer värdefullt för djuret och sannolikheten att beteenden upprepas ökar. Det vi tjänar på gör vi gärna igen. Det gäller alla djur. Hård eller tvingande hantering kan påverka tilliten negativt och göra situationen svårare. Målet är att djuret gör rätt för att den vill och förstår, inte för att den är rädd att göra fel.
Om ditt djur visar tecken på stress genom att göra någon av signalerna ovan så ta en paus och börja om med mindre beröring och belöna rikligt. Öka sedan långsamt gradvis igen. Hur små eller stora steg man kan göra och hur lång tid träningen tar är individuell. Lyssna på ditt djur. För vissa djur kan det ta flera dagar eller veckor tills man får röra en viss kroppsdel utan signaler på stress medan det för andra räcker med ett träningspass. Även om det är viktigt för djuret att lära sig att hanteras behöver det få ta tid för att träningen inte ska få motsatt effekt. Tänk på att hanteringsträningen kan göras lika rolig som när du lär ditt djur tricks, till exempel lägga tassen i din hand eller trycka nosen mot din hand för att du ska kunna lyfta på läppen.
Det finns många olika hjälpmedel för hanteringsträning och möjlighet att fördjupa dig inom ämnet om du är extra intresserad. Det finns mycket information och en del kurser på internet om man söker på till exempel ”frivillig hantering ”, ”fear free” eller ”low stress handling”. Om du behöver hjälp med träningen eller råd för att komma igång, kontakta en utbildad instruktör.
Nedan har vi samlat exempel på moment som är bra att kunna för hantering i vardagen och hos veterinären.
Hela kroppen: Bli klappad över hela kroppen. Mjukt hållas för att stå stilla till exempel vid injektion av medicin. Mjukt läggas ner på sidan och ligga kvar där för undersökning. Att bli borstad.
Ansiktet: Lyfta på läppen för att visa tänderna, öppna munnen och borsta tänderna. Beröra runt ögonen för att kunna göra rent.
Öron: Hålla i öronlapparna för att kunna se ner och lukta i hörselgången. Vid behov rengöra och torka ur öronen med bomull på fingret.
Bakdelen: Lyfta på svansen för att kunna rengöra om pälsen blir smutsig (till exempel vid diarré) och ta kroppstemperaturen med en rektaltermometer.
Tassar: Lyfta tassar, sträcka ut ben, titta och röra mellan trampdynorna, klippa klor.
Gå upp på en våg. Att gå över ett främmande underlag eller upp på något föremål kan vara skrämmande. Träna genom att lära hunden att hoppa upp på olika saker inomhus och utomhus samt att gå på olika typer av golv, mattor och filtar. Åk gärna till din närmaste veterinärklinik eller djuraffär och väg hunden regelbundet för att träna på detta.
Hoppa upp på ett bord och stå kvar där. Samma typ av träning som för att gå upp på en våg, se ovan.
Att bära munkorg. Alla hundar kan i pressade situationer, vid sjukdom och smärta bitas. Det är en naturlig reaktion. Det är därför bra att lära din hund att bära munkorg under positiva former för att det inte ska bli en stressfaktor hos till exempel veterinären. Vi rekommenderar gallermunkorgar i mjukare material där du kan ge godis genom hålen och hunden kan hässja med lätt öppen mun.
Att ha tratt/krage på sig för att undvika att djuret slickar/biter på sår eller kliar sig i ansiktet vid till exempel ögonskada. Att vänja sig vid att bära tratt är en bra kunskap som kan minska stressen vid en skada eller efter en operation.
Att bära sele, tröja eller täcke. Alla hundar gillar inte att få på sig något över kroppen och det kan då behöva tränas. Här är djurets frivillighet och kontroll över situationen jätteviktig, försök att lära djuret att själv sträcka fram huvudet eller lyfta ben för att klä på sig.
Att bära skor/strumpor. Även detta kan vara obehagligt och stressande. Vänj hunden gradvis vid att få på sig och sedan gå i skor/strumpor om den behöver det. Det kan vara aktuellt till exempel på grund av en tasskada eller vid arbete på slitande underlag som snö/skare.
Exempel på hur träning kan delas upp i små steg: visa tänderna och tandborstning
Varje steg ska belönas flera gånger och djuret ska vara helt trygg innan du går vidare till nästa
Börja sedan introducera tandborsten genom att hunden får belöning för att nosa på den. Visa tänderna enligt ovan medan du håller tandborsten i handen som nästa steg. Därefter kan du försiktigt börja röra tänderna med tandborsten.
Telefonnummer: 018-67 26 80
E-post: smadjur@uds.slu.se
Öppettider: Aktuella öppettider för akutbesök och tidsbokning