Synnedsättning hos häst

Senast ändrad: 26 augusti 2021
Tryckmätning hästöga

Det finns många sjukdomar i ögon och synbanor som kan påverka seendet, och därmed orsaka nedsatt prestation och förändrat beteende. Under evolutionen har olika arter utvecklat ett anpassat synsinne för att kunna överleva på bästa sätt i sin miljö. Hästen är ursprungligen ett bytesdjur, och har utvecklats till en ”generalist” vad gäller synförmåga. Hästen har bra syn i både dagsljus och i mörker, bra synskärpa och ett mycket stort synfält, vilket historiskt har varit en fördel för att kunna undvika rovdjur.

Även idag är synen ett viktigt sinne. Många hästar förväntas utföra uppgifter där god syn kan vara viktig, till exempel när de används i arbete, för tävling samt vid ridning för nöjes skull. På denna sida kan du läsa mer om hur en synnedsättningsutredning går till, och också lite mer om några sjukdomar som kan orsaka synnedsättning hos häst.

Synintryck skapas genom att ljus som reflekteras från omgivningen kommer in i ögat, bryts i ögats medier och når därefter näthinnans synceller i botten på ögat. I näthinnan omvandlas ljusenergin till elektriska signaler, som sedan skickas vidare genom synnerv och högre synbanor till syncentrum i hjärnan för vidare bearbetning och tolkning. Förtätningar i ögats strukturer, till exempel ärrbildningar i hornhinnan eller grumling i linsen, stör ljusinsläppet till ögat och kan därmed leda till synnedsättning. Sjukdomar i näthinnan, både medfödda och sådana som orsakats av till exempel inflammation, kan leda till att syncellerna inte klarar att omvandla ljusenergin till elektriska signaler på rätt sätt. Högt ögontryck (glaukom), trauma eller inflammation kan leda till skador på näthinna och synnerv, och därmed till nedsatt syn eller blindhet. Sjukdomar och skador i högre synvägar och i hjärnans syncentrum förekommer också, till exempel sekundärt till slag mot skallen eller vid infektion i centrala nervsystemet.

Du hittar ytterligare information om synnedsättning hos häst nedanför bildspelet.

Grå starr häst
Total grå starr (katarakt) i linsen. Hästen har en kraftig synnedsättning. Foto: L Ström.
Hästögats anatomi
Ljuset släpps in genom ögats medier och träffar näthinnan i botten på ögat där syncellerna omvandlar ljusenergin till elektriska signaler. De elektriska signalerna skickas sedan via synnerven till hjärnans syncentrum för tolkning och bearbetning. Denna bild är licensierad under Creative Commons Attribution 3.0 Unported license och har modifierats.
Hotrespons hästöga
Kontroll av hotrespons: handen eller fingret kan föras med en hastig rörelse mot ögat och hästen ska då i normalfallet blinka. Det kan vara viktigt att nämna att hotresponsen kan vara nedsatt trots normal syn hos en häst som är stressad och spänd (som till exempel vid besök på hästklinik). Foto: L Ström.
Hästöga täckt för utvärdering i hinderbana
Det ena respektive det andra ögat kan täckas för vid utvärdering i en hinderbana. Foto: B Ekesten.
Hornhinneskada häst
Hästen har haft en hornhinneskada som läkt med gråvit ärrbildning och brun pigmentbildning. Detta ger en liten synnedsättning i synfältet rakt framåt men skymmer inte pupillen i sidled eller bakåt. Foto: L Ström.
IMMK häst
Gråvit ärrbildning centralt på hornhinnan vid IMMK. Foto: L Ström.
Tumör hästöga
En tumör i ögat (melanom) som vuxit så att den skymmer nästan hela pupillen och orsakar därmed en kraftig synnedsättning. Foto: L Ström.
Akut uveit häst
Häst med akut uveit; grumlig hornhinna, gult fibrin i främre kammaren, sammandragen pupill. Foto: L Ström.
Partiell grå starr häst
Partiell grå starr som grumliga förtätningar i bakre delen av linsen. Denna starr skymmer endast synen till viss del. Uppföljande undersökning rekommenderas för att kunna utvärdera om katarakten förtätas och blir större med tiden. Foto: B Ekesten.
Kataraktoperation häst
Kataraktoperation på ett föl med medfödd katarakt. Foto: L Ström.
Ögonbotten häst med så kallade bullet-hole-lesions
Bilden visar ögonbotten på en häst med en frisk rosa synnerv. Näthinnan innehåller många små gråvita ärr, så kallade ”bullet-hole-lesions”, som troligen orsakats av en infektion tidigare i livet. Hästen hade inga tydliga tecken på synnedsättning trots att förändringarna var relativt utbredda i detta öga. ERG-undersökningen var normal.
Tryckmätning hästöga
Tryckmätning vid misstanke om glaukom. Foto: L Ström.
Haab's striae häst
Grå strieringar (Haab's striae) till följd av tryckstegringar i ögat. Foto: L Ström.
Glaukom häst
Förstorat och grått höger öga till följd av glaukom. Foto: L Ström.

Hur går en synnedsättningsutredning till?

Det är inte helt lätt att diagnostisera synnedsättning hos häst, framför allt inte hos patienter där synen endast är delvis nedsatt. Tekniker som idag används för att utvärdera hästars synförmåga baseras i de flesta fall på subjektiva utvärderingar, och resultaten från undersökningarna kan ofta vara svåra att tolka. Det finns dock också objektiva elektrofysiologiska metoder, såsom elektroretinogram (ERG) samt visuella retningspotentialer (VEP) för test av näthinnan respektive synnervens funktion, som i vissa fall kan bidra till att verifiera en synnedsättning och ställa diagnos. 

En noggrant beskriven sjukdomshistoria ingår alltid i en synnedsättningsutredning. Djurägarens upplevelser av hur hästen beter sig och presterar i olika ljusförhållanden, samt i kända och okända miljöer, ger mycket viktiga ledtrådar. Hästen undersöks också noggrant. Först kontrolleras ögonreflexerna på vaken häst. Ögonen belyses med ljus, vilket ska resultera i att hästen blinkar samt att pupillerna drar ihop sig. Handen eller fingret rörs med en hastig rörelse mot ögat (så kallad hotrespons), utan att vidröra vibrisser (känselhår) eller utlösa luftdrag. Hästen ska då blinka, samt ibland ses också en avvärjande rörelse med huvudet. Det är dock viktigt att poängtera att normalt resultat vid kontroll av ögonreflexerna behöver inte nödvändigtvis betyda att hästen har normal syn. Hästen kan till exempel ha en positiv hotrespons även om synskärpan är mycket kraftigt nedsatt. Dessutom kan blinkreflex och pupillreflexer vara helt normala om skadan sitter i högre synvägar eller i hjärnans syncentrum.

En bomullstuss kan därefter släppas framför respektive öga för att se om hästen reagerar, det vill säga för att utvärdera om den följer bomullstussen med blicken. Testet är dock något svårbedömt, det är inte alla hästar som intresserar sig för bomullstussen även om de har helt normal syn. Ett test i hinderbana kan genomföras med ena respektive andra ögat förtäckt. Det är dock viktigt att poängtera att detta måste göras på ett säkert sätt.  En häst som har en synnedsättning på ena eller båda ögonen kan lätt bli skrämd, och det går enligt min erfarenhet inte att göra en alltför komplicerad, och därmed utslagsgivande labyrint. Detta gör att det kan vara svårt att verifiera en lindrigt nedsatt syn, även om en kraftig synnedsättning är relativt lätt att diagnostisera på detta sätt.

Efter synkontrollen ger veterinären vanligen lugnande medel för att kunna göra en fördjupad ögonundersökning. Ögats strukturer, alltifrån hornhinna och lins till de bakre delarna av ögat med näthinna och synnerv, undersöks noggrant via biomikroskopi och oftalmoskopi för att hitta eventuella tecken på skador och sjukdom som kan orsaka synnedsättning. Ögontrycket bör också mätas. Genom skiaskopi kan brytningsfel diagnostiseras. I vissa fall kan objektiva elektrodiagnostiska metoder för utvärdering av näthinnan och synnervens funktion (ERG och VEP) genomföras för att bidra med relevant information till synnedsättningsutredningen (läs gärna mer om detta på Universitetsdjursjukhusets hemsida, specialistmottagning ögon). Vid misstanke om sjukdomar och skador bakom ögat och/eller längs högre synvägar, kan det ibland vara till hjälp att gå vidare med bilddiagnostiska undersökningar, såsom ultraljud eller datortomografi. Som avslutning på utredningen sammanfattar veterinären avvikande fynd, ställer om möjligt en diagnos, och gör en bedömning av eventuell påverkan på synförmågan.  

Vilka orsaker kan finnas till synnedsättning hos häst?

Hornhinnesår och hornhinneinflammation (immun-medierad keratit)

Det är inte ovanligt att hästar drabbas av skada mot ögat som resulterar i hornhinnesår. Djupa sår, eller sår som till exempel drabbas av infektion, läker ofta med ärrbildning vilket kan störa synen väsentligt om den blir omfattande. Det är därför viktigt att alltid kontakta veterinär vid misstanke om hornhinnesår. Immun-medierad keratit (IMMK) är en kronisk inflammation som drabbar hornhinnan och som kommer i episoder. Varje ny episod av inflammation riskerar att ge ökad ärrbildning och tilltagande synnedsättning.

Mer information om hornhinnesår hittar du här.

Mer information om immun-medierad keratit hittar du här.

Tumörer i det främre segmentet

Tumörer förekommer i sällsynta fall i ögat och kan i vissa fall ge synnedsättning. Skimmelmelanom kan ibland utgå från vävnader inuti ögat och kan då ställa till stora problem. Skivepitelscarcinom är en annan typ av tumör som kan växa in på hornhinnan och ge inflammation och tilltagande synnedsättning.

Multiple congenital ocular anomaly (MCOA)

MCOA är en medfödd sjukdom som orsakas av en mutation (förändring) i en gen som kodar för pälsfärgen silver. Sjukdomen finns bland annat beskriven hos Rocky Mountain Horse och hos islandshästar. En allvarligare form med kraftig synnedsättning ses vanligen hos de individer som har dubbel uppsättning av den defekta silvergenen. De individer som endast har en defekt gen har däremot en mildare variant av sjukdomen och denna ger vanligen inte synnedsättning. Dessa hästar har dock visats kunna utveckla viss närsynthet med ökande ålder.

Uveit

Skador i ögat sekundärt till uveit är den vanligaste orsaken till synnedsättning och blindhet hos häst. Uveit är en inflammation i ögats druvhinna, vilken består av flera vävnader inklusive regnbågshinnan. Vid uveit kan sammanväxningar mellan regnbågshinna och lins bildas, vilket påverkar pupillens rörelseförmåga och därmed synfältets storlek. Uveit kan också orsaka andra permanenta skador som leder till olika grad av synnedsättning och blindhet, såsom grå förtätningar i hornhinnan, grå starr (katarakt), ärrbildningar i ögats näthinna och näthinneavlossning. Uveit är även den vanligaste grundorsaken till glaukom hos häst.

Mer information om uveit hittar du här.

Katarakt (grå starr)

Linsen är en oval struktur som sitter bakom pupillen, och den hjälper till att bryta ljuset för att fokusera bilden på näthinnan. Linsen byggs upp av linsfibrer som sitter packade i en mycket ordnad struktur för att den ska vara transparent och genomsläpplig för ljus. Vid en katarakt så har linsfibrerna blivit ”krokiga”, och ljuset sprids och studsar därför tillbaka istället för att fortsätta in i ögat på rätt sätt. Om endast delar av linsen är påverkad så kan katarakten ge synnedsättning av varierande grad, beroende på kataraktens utbredning och placering. En katarakt kan också vara helt tät och omfatta hela linsen, och då ser hästen bara skuggor och ljus. Katarakter kan ärftliga, såsom till exempel hos Morganhästar och islandshästar med dubbla silvergener. Katarakt kan också orsakas sekundärt till annan sjukdom, vanligen trauma och/eller uveit. Det är viktigt att utvärdera om det finns en primär grundorsak och sätta in behandling i de fall det behövs, till exempel vid uveit, för att försöka fördröja fortsatt utbredning. Det finns dock ingen medicinsk behandling för att behandla eller avlägsna en katarakt som redan uppkommit. Katarakt hos häst kan i vissa fall opereras men det beror på orsak, ögats status i övrigt samt förekomst av eventuella uveitsymptom. En kataraktoperation på en häst är ett kostsamt, komplicerat ingrepp som kräver sövning och intensiv eftervård.

Näthinnesjukdomar

Syncellerna som ska omvandla ljusenergin till elektriska signaler sitter i botten av ögat, i den så kallade näthinnan. Om näthinnan blir skadad kan resultatet bli en synnedsättning av varierande grad. Näthinnefunktionen kan utvärderas med elektrofysiologisk undersökning, ett så kallat ERG.

Vid en bakre uveit så är åderhinnan inflammerad och vanligen också näthinnan. Inflammationen kan förekomma som en immun-medierad variant, dvs till följd av en felreglering i hästens eget immunförsvar. Inflammationen kan också orsakas av en allmän infektion i kroppen, till exempel vid leptospira, equint herpesvirus-1 (EHV-1) eller vid rhodokockinfektion hos föl. Näthinnan kan efter inflammation bli tunnare än normalt och ärrbildningar kan ses. Beroende på var förändringarna sitter och hur utbredda de är, så kan hästen drabbas av varierande grad av synnedsättning. Alltifrån synnedsättning inte alls kan påvisas vid undersökning, till att hästen är helt blind. Vid långvarig kronisk uveit så kan näthinnan till slut lossna helt och orsaka total synnedsättning. Näthinneavlossning kan också ske sekundärt till trauma mot ögat.

I näthinnan finns det två typer av synceller, stavar som används för mörkerseende och tappar som används för dagseende, synskärpa och färgseende. CSNB (congenital stationary night blindness) är en ärftlig sjukdom som drabbar hästar (vanligen Appaloosa och besläktade raser) med dubbel uppsättning av en muterad gen som kodar för en specifik pälsfärg (Leopard complex spotting). Dessa hästar kan inte se i mörker på grund av att signaleringen från stavarna till andra celler i näthinnan inte fungerar som den ska. Hästarna har dock normalt seende i dagsljus. Tyvärr finns det hos dessa prickiga hästar även en ökad risk för att drabbas av uveit, vilket i sig kan leda till kroniska förändringar och synnedsättning redan i relativt tidig ålder.

Skador i synnerv och högre synvägar

Glaukom (grön starr) är en sjukdom som ger synnedsättning när synnerven tagit skada på grund av förhöjt ögontryck. Vanligaste orsaken till att hästar utvecklar glaukom är kronisk uveit även om det också förekommer andra varianter. Symptom som kan tyda på glaukom är smärta, förstorat öga, kraftig gråskiftning av hela ögat, grå strieringar på hornhinnan (Haab´s striae) och nedsatt syn. Alla symptom förekommer dock inte hos alla patienter. Hästens synnerv är inte lika känslig för tryckstegringar jämfört med synnerven hos många andra djurslag och människa. Förhöjt tryck under flera dagar till veckor leder dock så småningom till att synnerven tar skada även hos häst. Mätning av ögontrycket och undersökning av synnerven är nödvändigt för diagnos. Trycket kan variera över dygnet och mellan olika dagar och därför kan upprepade mätningar krävas.

Glaukom är kronisk sjukdom som är svår att behandla. Målet med behandlingen är att hålla patienten smärtfri och bevara syn så länge som det är möjligt. Sjukdomen behandlas med trycksänkande mediciner i kombination med behandling av eventuell grundorsak (vanligen uveit). I vissa fall kan laserkirurgi för att sänka trycket hjälpa, även om prognosen för kirurgi inte alltid är god. Ögat behöver opereras bort om trycket inte går att få ner med behandling, eftersom förhöjt ögontryck är mycket smärtsamt. Det är inte säkert att hästen visar smärta genom att knipa med ögat, utan det är viktigt att utvärdera även andra smärtsymptom såsom ändrat beteende, dämpat allmäntillstånd och smärtansikte.

Synnerven kan också ta skada av andra orsaker. Vid trauma mot skallen (till exempel om hästen går över rygg och slår i nacken) kan det bli ett ryck i de relativt långa synnerverna så att de tar permanent skada. Trauma mot skallen kan också orsaka frakturer i skallbenen, samt orsaka svullnad i mjukdelar så att det trycker på synvägarna och därigenom orsakar skada. Vid det akuta traumat skapas en inflammation i synnerven som kan läka ut och synen återställs, men i vissa fall tar synnerven permanent skada och den tillbakabildas (atrofierar) vilket resulterar i en permanent synnedsättning. Tumörer eller en bölder som sitter i, eller i anslutning till, synvägar eller syncentrum kan också orsaka synnedsättning av olika grad. Hjärnhinneinflammation till följd av till exempel infektion med virus, bakterier eller parasiter kan också i vissa fall ge påverkan på synvägar och syncentrum med synnedsättning som resultat. Vid misstanke om inflammation eller sjukdom i synnerver eller högre synvägar kan elektrofysiologisk undersökning, VEP, ge värdefull information.  

Vilka symptom och beteenden kan tyda på en synnedsättning?

Det är inte säkert att det är uppenbart för djurägaren att hästen har nedsatt syn i ett tidigt skede, framför allt om synnedsättningen bara drabbat det ena ögat. Om synnedsättningen sker gradvis hinner hästen dessutom vänja sig och anpassa sig till den nya situationen, särskilt om den hanteras i en känd miljö och av samma personer. Det är väl känt att många hästar som bara har syn på ett öga kan klara sig bra, även om det är individuellt mellan olika hästar hur besvärade de blir. Om man har en häst med synnedsättning är det extra viktigt att ha en säker och anpassad hemmiljö.

Symptom och beteenden som kan tyda på synnedsättning är nedsatt prestation och förändrat beteende, såsom att hästen börjar skygga och bli överraskad på ett sätt som den inte blivit tidigare. Head-shaking kan också i vissa fall vara symptom på ögonsjukdom. Vid akut uppkommen eller kraftig synnedsättning så kan hästen förstås visa tydliga symptom, till exempel gå in i föremål, snubbla och vara mycket osäker och till och med rädd. Kontrollera din hästs ögon dagligen. Vid symptom på smärta från ögonen, förändringar i pupillstorlek, färgförändringar och/eller nedsatt syn är det viktigt att kontakta veterinär för undersökning.


Kontaktinformation

Lena Ström
Universitetsadjunkt vid institutionen för kliniska vetenskaper (KV); stordjurskirurgi

Telefon: +4618671469
E-post: lena.strom@slu.se