Kolik hos häst

Kolik är ett vanligt förekommande sjukdomsproblem hos häst. Här får du praktiska råd och tips om hur du ser om din häst har kolik och vad du kan göra för att förebygga kolik.

Vid Universitetsdjursjukhusets hästklinik behandlas årligen ett stort antal kolikpatienter. Kolik är ett ospecifikt samlingsnamn som betyder ”smärta från buken”, och det finns många anledningar till att en häst drabbas av kolik. Vanliga typer av kolik inkluderar gaskolik, krampkolik (spastisk kolik, ”magknip”) och förstoppning i olika tarmavsnitt. Andra allvarligare typer av kolik inkluderar bland annat tarmvred och tarmlägesförändringar.

Eftersom vissa koliktillstånd är livshotande är det viktigt att känna igen varningstecknen och tidigt få hästen under behandling.

Hur ser jag att hästen har kolik?

Hästar visar buksmärta på flera sätt. Lindriga koliksymptom inkluderar att hästen skrapar med framhovar, lyfter bakben mot magen eller tittar mot buken. Ibland sträcker den ut sig i urineringsställning. Hästen vill oftast inte äta. Vid kraftigare smärta knäar hästen med benen och vill lägga sig ner för att rulla. Ibland kan hästen ligga utsträckt när den väl lagt sig ner, men ofta reser den sig och lägger sig upprepade gånger. I riktigt allvarliga fall kan hästen ha svårt att stå upp, utan vill hela tiden kasta sig ner för att rulla.

När ska jag kontakta kliniken?

Om din häst visar lindriga tecken på kolik så ta bort allt foder, och promenera hästen i cirka tjugo minuter. Om tecknen kvarstår bör veterinär kontaktas för konsultation. Om hästen visar kraftigare tecken på kolik ska veterinär alltid kontaktas omgående.

Det är mycket viktigt att komma ihåg att hästar har väldigt individuell smärttålighet. Vissa individer kan vara mycket stoiska, och visa lindriga tecken på kolik trots att tillståndet är allvarligt. Detta gäller särskilt – men inte uteslutande – kallblodsraser och islandshästar. Kontakta därför hellre kliniken en gång för mycket än en gång för lite. 

Universitetsdjursjukhusets hästklinik nås på telefonnummer 018-672950, alla dagar 08-24.

Finns det några varningstecken jag ska hålla utkik efter?

För att öka chansen att fånga upp varningssignaler och för att ge veterinären så bra information som möjligt vid telefonsamtalet finns det ett par undersökningar som du snabbt kan göra själv.

Observera att du inte ska göra några undersökningar där du riskerar att bli skadad, till exempel om hästen har svårare koliksymptom. Har hästen svårare koliksymptom bör veterinär alltid kontaktas omgående.

Hjärtfrekvens: Hästar har normalt en vilopuls på cirka 28-40 slag per minut. Förhöjd vilopuls (ofta >60 slag per minut) är ett varningstecken. Pulsen kan tas exempelvis genom att känna över hjärtat på vänster sida, under hästens armbågsspets, eller genom att känna pulsen vid ganashen. Lättast är att ta pulsen genom att lyssna på hjärtat med hjälp av ett enkelt stetoskop, dessa finns att köpa i sjukvårdsaffärer eller via internet. Öva gärna på att ta pulsen på din häst.

Slemhinnor: Lyft på hästens överläpp och titta på slemhinnorna. Är de blåaktiga? Rödaktiga? Bleka? Slemhinnor är normalt ljusrosa. Jämför med en annan häst i stallet för att se hur de ser ut på en frisk häst.

Kroppstemperatur: Ta tempen i ändtarmen på hästen. Som normaltemp hos häst räknas upp till 38.3˚C .

Tarmljud: Använd stetoskop eller lägg örat mot buken vid flankerna på hästen och lyssna – hörs några kurrande ljud? Helt tyst buk är ett varningstecken.

Avföring: Har hästen haft avföring? Hur mycket? Konsistens?

Bukkontur: Är hästen kraftigt uppblåst och rundare än normalt?

Vad händer när jag kommer in med min kolikhäst?

Vid ankomst till hästkliniken gör veterinären direkt en bedömning av hästens cirkulation, och akutbehandling påbörjas vid behov. En kanyl läggs i halsvenen. Veterinären rektaliserar hästen (känner på bukhålan via hästens ändtarm), och bedömer bland annat om det finns utspända eller förstoppade tarmpartier. Hästen sondas med en slang som går via näsborren ner i magsäcken, för att kontrollera om det finns någon onormal magsäcksöverfyllnad. Ytterligare undersökningar såsom akutblodprover, ultraljud och bukpunktat görs efter behov. Vid bukpunktat tar veterinären prov på bukvätskan med hjälp av ett trubbigt rör. Normal bukvätska är klar och svagt halmfärgad, rödaktig bukvätska är ett mycket allvarligt varningstecken.

Den första bedömningen som görs är huruvida medicinsk behandling kan påbörjas, eller om hästen är så påverkad att den omgående behöver sövas för bukoperation. 

Hur behandlas kolik vid Universitetsdjursjukhuset?

Många koliktillstånd kan lösas med hjälp av medicinsk understödjande behandling. Medicinsk behandling omfattar bland annat smärtlindring, vätsketerapi (dropp), laxerande behandling och kontrollerad motion. Exempel på tillstånd där medicinsk behandlig ofta - men inte alltid - är tillräcklig inkluderar förstoppningskolik och gaskolik. Om koliksmärtorna blir för svåra eller hästen börjar försämras i sin cirkulation eller allmäntillstånd, kan kirurgisk behandling (buköppning) behövas även vid dessa tillstånd.

Vid allvarligare koliktillstånd, såsom exempelvis tarmvred eller svåra tarmfellägen, behövs omgående kirurgisk behandling i form av buköppning. Vid tarmvred är det mycket viktigt att hästen snabbt kommer under kirurgisk behandling, eftersom chansen för att allt ska gå bra då ökar markant. Läs gärna mer om buköppning under fliken Operationsavdelningen - bukkirurgi.

Under all kolikbehandling vid UDS utvärderas hästen fortlöpande för tecken på försämring av tillståndet. En till synes okomplicerad förstoppning eller gaskolik kan några timmar senare utvecklas till ett livshotande tarmvred, för att tarmens tyngd eller gasfyllnad har fått tarmen att skifta position. För att tidigt upptäcka varningssignaler för att en buköppning är nödvändig, har vi kvalificerad personal tillgänglig dygnet runt, året runt.

Hur kan jag förebygga kolik?

Allmänna kolikförebyggande åtgärder kan minska risken för att hästen drabbas av kolik.

  • Hästen bör ha tillgång till friskt vatten dygnet runt, även i hagen. Stimulera gärna vattenintag genom att ge hästen tillgång till vattenhink som komplement till vattenkopp. Hästar dricker generellt mer ur hink än ur kopp. För att öka vattenintaget bjud gärna väl uppblött betfor eller melassvatten som komplement. Ett annat sätt att stimulera vattenintaget är att salta på fodret. Upp till en näve salt om dagen går bra, vissa hästar tycker dock inte om för salt foder.
  • Regelbunden motionering främjar tarmmotoriken och förebygger förstoppning.
  • Om hästen har problem med förstoppningar, håll gärna koll på avföringen. Om avföringen är torrare än normalt kan paraffinolja sättas till fodret, 1-2 dl 2-3 ggr dagligen under ett par dagars tid. Paraffinolja kan inte ersättas med andra typer av olja, då det är den enda oljan som inte tas upp i tunntarmen utan ligger kvar och smörjer hela vägen bak i grovtarmen.
  • Ett alternativ till paraffinolja vid torr träck eller förstoppningsproblem är linfröslem: Koka upp 1 liter vatten, häll vattnet över två kaffekoppar linfrö, låt svalna. Ge hälften på morgonen och hälften på kvällen.
  • Successiv övergång mellan olika fodertyper och foderpartier minskar risken för tarmflorerubbningar och gaskolik.
  • God hygienisk kvalitet på fodret är också viktigt för att förebygga tarmflorerubbningar och gaskolik. Hygienisk analys av foder görs bland annat av SVA (018 – 674000, www.sva.se).
  • Kontrollera parasitbördan regelbundet, och avmaska hästen vid behov. Kontakta gärna hemmaveterinär för diskussion om avmaskningsstrategier och strategier för hur betessmittan kan reduceras. Här får du mer information om parasiter och avmaskning hos häst (från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA)
  • Regelbunden kontroll av tandstatus (varje eller vartannat år beroende på individen) rekommenderas.
 
Sidan uppdaterad: 2013-12-12. Sidansvarig: daniel.westergren@uds.slu.se

Universitetsdjursjukhuset ligger på Ultuna utanför Uppsala. Smådjurskliniken, Ultunaallén 5A, öppet dygnet runt, men ring gärna innan ni kommer: 018-67 26 80. Hästkliniken, Ultunaallén 3C, öppet alla dagar kl 8.00-24.00, men ring innan ni kommer: 018-67 29 50. Ambulatoriska kliniken besöker gårdar alla dagar, dygnet runt, efter överenskommelse: 018-67 29 90.